Fönster, entréer, fordon… ja, listan över allt i vårt samhälle som både behöver och kan bestå av glas kan göras lång. Precis som listan över alla de kunskaper och färdigheter som behövs inom glasbranschen. Under våren har Glasbranschföreningen arbetat med yrkesprofilering, med målet att skapa samsyn, insteg och tydliga kompetenskrav.
Yrken inom glasbranschen har i många år räknats som bristyrken. Antalet elever som läser programmet Bygg- och anläggning med inriktning glas är få och många yrkesverksamma beräknas gå i pension de kommande tio åren.
För att möta behovet av fler medarbetare och kompetensutveckling startade Glasbranschföreningen arbetet med yrkesprofilering.
Med Nordiskt Valideringsforums process har de nu tagit fram tre relevanssäkrade kompetensstandarder. De beskriver vilka kunskaper och färdigheter som krävs för olika kompetensområden inom branschen. Syftet var att specificera kompetenskrav för att skapa samsyn och tydliga vägar för insteg till branschen.
De tre kompetensstandarder som tagits fram för glasbranschen:
- Introduktion till arbete inom glasbranschen
- Glasarbete
- Glas- och metallarbete
Arbetet finansierades med stöd av Arbetsförmedlingens främjandemedel för arbetsmarknadens parter.
– Det är en spännande framtidsbransch och arbetet har innefattat många proffsiga representanter från branschen. De har kommit med tydliga, bra inspel och synpunkter längs vägen vilket har underlättat arbetet med att ta fram dessa kompetensstandarder, säger Agneta Bergqvist. Hon har arbetat som projektledare för Nordiskt Valideringsforum i Glasbranschföreningens projekt.
Vad är en kompetensstandard?
En kompetensstandard sammanfattar och beskriver de kunskaper och färdigheter som krävs i ett visst kompetensområde, till exempel en yrkesroll. Det skapar samsyn, ett gemensamt språk och en grund som olika parter kan utgå ifrån i arbetet med kompetensförsörjning.
Hur gick processen till?
När en kompetensstandard tas fram, med OCN-metoden (Open College Network), följer arbetet en tydlig relevanssäkringsprocess. De olika steg som ingår säkerställer att slutmaterialet är i linje med det som krävs i kompetensområdet.
Steg 1: Förankring, analys och urval leder fram till ett val av vilka kompetensstandarder som ska tas fram samt vilka aktörer och personer som ska vara med i processen.
Steg 2: Utvecklingsarbete för att utveckla och bearbeta kompetensstandarder. Arbetet sker i flera workshops där yrkeskunniga representanter från arbetsgivare och fackförbund medverkar. Efter detta genomförs individuella intervjuer med fler representanter, utifrån det material som tagits fram.
Steg 3: Relevanssäkring, där individuella intervjuer genomförs med fler yrkeskunniga representanter, utifrån det material som tagits fram. Slutligen granskas och godkänns kompetensstandarden i en panel.
I panelen ingår aktuella arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, branschorganisationer, utbildningsanordnare samt representanter för små och stora arbetsgivare runtom i landet.
Vad händer nu?
– Dessa kompetensstandarder har utvecklats effektivt, och alla som varit en del av processen har fått tillgång till det färdigställda materialet. Det är ett material som kan integreras i olika aspekter av deras kompetensförsörjningsstrategier. Våra förhoppningar är att de får ökad spridning och tillämpning inom branschen framöver, säger Agneta Bergqvist.
Glasbranschföreningen
Glasbranschföreningen är en bransch- och arbetsgivarorganisation. Deras uppdrag är att bland annat förse medlemsföretagen med den kunskap och de redskap som behövs för att de ska kunna bedriva en så bra verksamhet som möjligt. I föreningen ingår cirka 450 glasmästerier, bilglasmästerier, konstinramningsföretag samt glas- och metallentreprenörer.
Glasbranschföreningen har ansvarat för arbetet med att ta fram kompetensstandarderna på uppdrag av Glasmästeribranschens Lärlingsnämnd, som består av representanter från Byggnads och Glasbranschföreningen.
– Det kan vara lätt att tro att en kompetensstandard ska användas som validering av arbetskraft från liknande branscher som arbetar mot ett yrkesbevis. Men de ska även användas som riktlinjer under lärlingens utbildningsresa. På det sättet kan arbetsgivaren eller skolan värdera kunskapen som lärlingen har uppnått. Säger Joakim Länder, projektledare för utbildning på Glasbranschföreningen.