Sedan 2021 har projektet Kompetenspasset arbetat för att skapa en svensk modell för dokumentation och erkännande av individers lärande och kompetenser genom mikromeriter. Med individen i fokus har arbetet med mikromeriter testats och utvecklats med flera pilotorganisationer. I juni, 2024, avslutades projektet. Men, hur har arbetet gått till och vilka lärdomar och insikter har de fått längs vägen? Här får du läsa mer!
Linnéa Svenman Wiker arbetar som projektledare för enheten livslångt lärande på RISE (Research Institutes of Sweden). De senaste åren har hon varit en av projektledarna för Kompetenspasset.
– Det har varit ett stort lärande i det här projektet, både att lära sig om de system som finns idag, vad som inte finns och av de olika perspektiv som mötts i det här projektet, säger Linnéa
Linnéa Svenman Wiker,
projektledare, Kompetenspasset
Målet med Kompetenspasset har varit att utveckla en svensk modell för mikromeriter, som baseras på EU:s rekommendation för mikromeriter och livslångt lärande. Genom att arbeta med flera pilotorganisationer har fokus kunnat ligga på flera olika perspektiv för att både förstå och bygga kunskap kring mikromeriters potential och eventuella roll.
Kompetenspasset är ett utforskande samarbetsprojekt som drivs av RISE, Arbetsförmedlingen och Myndigheten för yrkeshögskolan, i nära samarbete med Universitets- och högskolerådet. Projektet har finansierats av Vinnova. Här kan du läsa projektets slutrapport.
”Mikromeriter har potential att möjliggöra så individer kan få sitt lärande dokumenterat och erkänt.”
– Det vi har sett är att vi som individer lär oss väldigt mycket från många olika håll idag, men att det inte har dokumenterats så mycket. Förhoppningen med Kompetenspasset har varit att hitta ett sätt att lyfta fler former av lärande. Vi har också arbetat utifrån att individen själv ska äga sina kompetensbevis, säger Linnéa.
När projektet startade 2021 var en av utmaningarna att hitta en samsyn kring vad en mikromerit är.
– I början var det ett nytt begrepp för många och ingen visste egentligen vad en mikromerit var för något. Nu surras det om det och jag tror och hoppas att det här projektet har varit en bidragande faktor till det. Utmaningen har varit att avgränsa, hur gör vi en mikromerit så liten och tydlig som möjligt samtidigt som den får ett värde, säger Linnéa.
Pilotorganisationer
Kompetenspassets pilotorganisationer har varit en viktig del av projektets arbete. Genom att fånga in insikter och erfarenheter från olika branscher och organisationer har arbetet kunnat utvecklats under projektets gång. Samtidigt har flera av pilotorganisationerna också utvecklat samarbeten i linje med deras arbeten och projektets mål och syfte.
– De fick ett utforskande uppdrag att undersöka hur de skulle kunna arbeta med mikromeriter. Vissa av pilotorganisationerna hade ett etablerat arbetssätt som gjorde att de kunde springa på, till exempel Sobona som redan utformat tydliga kompetenskartläggningar och rollbeskrivningar, andra hade en längre väg framför sig, säger Linnéa.
Sobona samarbetar med Nordiskt Valideringsforum och deras branschmodeller för validering grundar sig på OCN-metoden (Open College Network).
Projektet avslutades i juni 2023. Projektets piloter har formulerat 67 mikromeriter och utfärdat mikromeriter till ungefär 1200 individer som kan använda dessa för att påvisa sina läranderesultat
Framtiden
Förhoppningen från RISE är att det framöver kommer ett beslut om hur arbetet med mikromeriter ska gå till, på nationell nivå.
– Det är centralt att fortsätta utforska och arbeta med frågan kring det som idag kallas mikromeriter, inte minst utifrån att det som ”mellanrumsstruktur” är ett sätt att synliggöra kompetenser som idag inte har någon synlighet alls, säger Linnéa.